Kez

en pizza och äppelkaka, ett malmö och en fest senare var man tillbaka i gbg. efter att inte ha varit i skåne på fem månader förvånas jag över hur lite jag saknar de skånska slätterna. det var nästan underbart att sitta på 6:ans spårvagn hem och minnas tillbaka på en ganska klen helg. givetvis var det underbart att snacka loss med adam och träffa gamla gänget men jag kände mig som om jag tagit på mig själv en alldeles för liten kostym som jag bara ville kasta av. så när jag hörde tågvärdinnan säga "välkomna till göteborg - tågets slutstation" → då mådde jag bra.

---

häromdagen sa jag något fint på altanen (tycker jag i alla fall, och förhoppningsvis de som lyssnade). istället för att säga hur mulet och grått det var och var fan solen befann sig beskrev jag det lugnt och djupt att ?idag minsann, då hade solen kläder på sig?. sen började det storhagla.