ändhållplatsen är okänd
jag säger att jag är stark. jag trummar på, rullar längre eller dagdrömmer vidare om man vill säga så. träffade på en söt godisbit för en x antal dagar sedan och idag frågar jag mig varför?! inte ett uppgivet varför utan jag frågar någon där uppe om det verkligen kan gå så bra i mitt liv? från en ädelsten till rent guld?
jobbet trummar på och sommaren är väl här (redan!). om några veckor blir de skåne igen och på sistone har man träffat på många gamla godingar som nattis, richi och hela gamla gänget. det kommer nog hända en del
framöver och olish ska jobba hos mig i sommar. på ett kontor som andas framtidsoptimism!
jag älskar livet igen och allt verkar gå som planerat. trots att jag är ett år äldre, visare och några hår börjar bli gråa.
spännande.
